Min upplevelse av att växa upp i waldorfskola

Diskutera det som påstås vara vetenskapligt grundat men som inte är det, samt andra empiriska påståenden utan belägg. Här kan du även diskutera sekter.
Användarvisningsbild
pwm
Inlägg: 11422
Blev medlem: tis 30 nov 2004, 09:06
Ort: Göteborg
Kontakt:

Re: Min upplevelse av att växa upp i waldorfskola

Inlägg av pwm » mån 26 jan 2015, 21:45

Eller oelektriska som kulramar.

Agnes Scott
Inlägg: 12
Blev medlem: sön 25 jan 2015, 13:51

Re: Min upplevelse av att växa upp i waldorfskola

Inlägg av Agnes Scott » tis 27 jan 2015, 10:01

micke.d skrev:Jag antar att det inte var aktuellt med några elektroniska hjälpmedel som datorer eller plattor eller miniräknare?
Nej, datorer fick vi bara använda under Datakunskapen och det hade vi inte förrän vi gick i klass 8 om jag minns rätt. Miniräknare fick vi inte heller använda förrän väldigt sent, antagligen också först i klass 8.

Det fungerade så att man hade en "period", alltså ett ämne som man hade varje morgon i flera veckor, och då skulle man sitta och anteckna. Alla de anteckningarna förde man sedan in i periodhäftet. Vissa dagar kunde det vara tio sidor eller mer man var tvungen att renskriva.

Ämnesnamnet är inte heller som vanliga namn, så när jag började ett vanligt gymnasium kändes det väldigt annorlunda. Ämnena i waldorfskolan heter t.-ex "Människokunskap", "Växtlära" osv, det heter inte Kemi eller Fysik.

Användarvisningsbild
micke.d
Forummoderator
Inlägg: 13426
Blev medlem: tis 05 jan 2010, 19:02
Ort: Ultima Thule

Re: Min upplevelse av att växa upp i waldorfskola

Inlägg av micke.d » tis 27 jan 2015, 11:47

Varför blev det inte bra med matten, tror du?

Fokuserade de på fel saker, eller tog de inte upp det de borde, eller?

Tillägg: Låter som de där dekorerade periodhäftena var att fokusera på fel saker.
Hädanefter kallar jag dem Daesh.

Användarvisningsbild
kipphebel3
Inlägg: 6684
Blev medlem: ons 10 okt 2012, 09:15
Ort: N60 E20

Re: Min upplevelse av att växa upp i waldorfskola

Inlägg av kipphebel3 » tis 27 jan 2015, 12:07

Jag kan ta en litet relaterad anekdot: Under några år hade min dotter en helt underbar lärare: Spelade och sjöng och spexade. Han lyckades levandegöra historiapå ett mycket bra sätt, men han prioriterade ned matematik & naturvetenskap. Vilket naturligtvis ledde till att hemmet fick gå emellan och stöda. Inget problem för oss, men alla barn är inte lika lyckligt lottade. Detta var en helt vanlig skola, ingen Waldorfskola.

Så även om jag personligen är mycket skeptisk till Waldorf, så måste jag som en sann skeptiker medge att själva läraren kan ha stor betydelse.
ho de anexetastos bios ou biôtos anthrôpôi — ὁ δὲ ἀνεξέταστος βίος οὐ βιωτὸς ἀνθρώπῳ !

rayjoh
Inlägg: 186
Blev medlem: ons 05 sep 2012, 16:20

Re: Min upplevelse av att växa upp i waldorfskola

Inlägg av rayjoh » tis 27 jan 2015, 19:52

Agnes Scott skrev:Vi var tvungna att skriva i skrivstil och fick inte använde varken bläck eller blyerts utan fick skriva med tjocka färgpennor.
Det är nog besvärligt med blyerts för mig som är vänsterhänt. Texten smetas ut. Hur bra/dåligt går det för vänsterhänta med färgpennor?

Agnes Scott
Inlägg: 12
Blev medlem: sön 25 jan 2015, 13:51

Re: Min upplevelse av att växa upp i waldorfskola

Inlägg av Agnes Scott » fre 30 jan 2015, 09:41

micke.d skrev:Varför blev det inte bra med matten, tror du?

Fokuserade de på fel saker, eller tog de inte upp det de borde, eller?

Tillägg: Låter som de där dekorerade periodhäftena var att fokusera på fel saker.
Det var flera saker, tror jag. Delvis bytte vi lärare nästan varje år (det kan såklart hända i vilken skola som helst) och många av de lärarna vi hade var inte särskilt pedagogiska. Sedan var inte Matte prioriterat heller. När jag hade varit sjuk i fyra veckor i kikhosta fick jag t.ex gå iväg på Mattetimmarna för att sticka lovika-vantar, det ansågs viktigare än matte.

Agnes Scott
Inlägg: 12
Blev medlem: sön 25 jan 2015, 13:51

Re: Min upplevelse av att växa upp i waldorfskola

Inlägg av Agnes Scott » fre 30 jan 2015, 09:43

rayjoh skrev:
Agnes Scott skrev:Vi var tvungna att skriva i skrivstil och fick inte använde varken bläck eller blyerts utan fick skriva med tjocka färgpennor.
Det är nog besvärligt med blyerts för mig som är vänsterhänt. Texten smetas ut. Hur bra/dåligt går det för vänsterhänta med färgpennor?
Jag vet inte, tyvärr, eftersom jag inte är vänsterhänt. Det jag minns var att det inte var praktiskt att skriva med de här pennorna. Det var tjocka färgpennor, vi var tvungna att skriva många sidor i skrivstil och man behövde vässa pennan hela tiden. Minns att jag fick blåsor på händerna.

Användarvisningsbild
Vitnir
Inlägg: 4435
Blev medlem: tor 31 mar 2005, 17:08
Kontakt:

Re: Min upplevelse av att växa upp i waldorfskola

Inlägg av Vitnir » sön 01 feb 2015, 13:29

Och är skälet till färgpennorna någon pedagogisk djupsinnighet eller en religiös princip om att själen inte är redo för det?
There is no spoon.

Agnes Scott
Inlägg: 12
Blev medlem: sön 25 jan 2015, 13:51

Re: Min upplevelse av att växa upp i waldorfskola

Inlägg av Agnes Scott » tis 03 feb 2015, 10:19

Vitnir skrev:Och är skälet till färgpennorna någon pedagogisk djupsinnighet eller en religiös princip om att själen inte är redo för det?
Jag tror inte att de hade någon förklaring, mer än att de sa att bläck ger alldeles för skarpa linjer och "så ser inte verkligheten ut". Vi fick inte använda bläckpenna förrän vi gick i klass 8 eller 9, om jag minns rätt, men då var det en sån där bläck som rinner ut och är väldigt svårskriven. Det vet jag inte heller anledningen till.

Användarvisningsbild
harald
Inlägg: 792
Blev medlem: tis 24 jul 2007, 19:57

Re: Min upplevelse av att växa upp i waldorfskola

Inlägg av harald » tis 03 feb 2015, 11:51

Agnes Scott skrev:Jag tror inte att de hade någon förklaring, mer än att de sa att bläck ger alldeles för skarpa linjer och "så ser inte verkligheten ut". Vi fick inte använda bläckpenna förrän vi gick i klass 8 eller 9, om jag minns rätt, men då var det en sån där bläck som rinner ut och är väldigt svårskriven. Det vet jag inte heller anledningen till.
På min tid i waldorf fanns det en hel radda förklaringar. Bl.a:
- Kulspetspennor inverkar menligt på handstilen
- Svart är inte nyttigt för små barn
- Reservoarpennor är lite för svåra att använda för de små barnen
- Blyerts är för lätt att sudda och ändra. Man skall lära sig göra rätt från början. Dessa var dock tillåtna när man gjorde anteckningar på lektionerna, så snart man var stor nog att använda suddgummi.

Den verkliga förklaringen torde dock vara att det primära är att skolarbetena skall se vackra och konstnärliga ut när de presenteras för föräldrarna. Innehållet är av underordnad betydelse.
Sommartidsomställningen är nog inte vårt största samhällsproblem, men troligtvis vårt onödigaste.

Användarvisningsbild
devadatta
Forumadministratör
Inlägg: 8720
Blev medlem: tis 27 mar 2007, 21:35

Re: Min upplevelse av att växa upp i waldorfskola

Inlägg av devadatta » sön 08 feb 2015, 21:12

Här är min intervju med Agnes på VoF-bloggen: Överlevde jag Waldorf? (forumrävar känner igen referensen till den gamla tråden med samma namn)
Vetenskap - det är roligt för att det är sant!

Användarvisningsbild
Hexmaster
Inlägg: 9322
Blev medlem: tis 01 mar 2005, 23:29
Ort: Göteborg
Kontakt:

Re: Min upplevelse av att växa upp i waldorfskola

Inlägg av Hexmaster » lör 14 feb 2015, 16:47

Kan meddela att den utmärkta intervjun kommer med i Folkvett.

En fråga till Agnes: "Jag kämpade i femte klass för att vi skulle få ta upp vår mat själva när vi åt", vad syftar det på? Ser framför mig en bespisning (bamba) där mattanterna slevar upp men det är ju nog så vanligt även på vanliga lunchrestauranger.
Detta skall jag visa dig medelst ett stort papper som jag har fyllt med faktiska upplysningar! - Strindberg

Användarvisningsbild
devadatta
Forumadministratör
Inlägg: 8720
Blev medlem: tis 27 mar 2007, 21:35

Re: Min upplevelse av att växa upp i waldorfskola

Inlägg av devadatta » lör 14 feb 2015, 18:15

Vad gäller de där mötena där föräldrar berättar om hur bra det gått att inte vaccinera sina barn så frågade jag Agnes vilka som arrangerade dem. Hon svarade så här:
De sa att föräldramötena anordnades av skolan (troligtvis på initiativ av min klasslärare) och föräldrar kontaktades som ville berätta om sin positiva upplevelse av att INTE vaccinera sina barn. Allt var ju ganska hopblandat, många föräldrar kände lärarna, umgicks med dem på fritiden etc, så jag gissar att de pratat ihop sig i något sammanhang.
Vetenskap - det är roligt för att det är sant!

Agnes Scott
Inlägg: 12
Blev medlem: sön 25 jan 2015, 13:51

Re: Min upplevelse av att växa upp i waldorfskola

Inlägg av Agnes Scott » tis 17 feb 2015, 13:57

"En fråga till Agnes: "Jag kämpade i femte klass för att vi skulle få ta upp vår mat själva när vi åt", vad syftar det på? Ser framför mig en bespisning (bamba) där mattanterna slevar upp men det är ju nog så vanligt även på vanliga lunchrestauranger."

Svar på din fråga: Vid lunchen var det alltid så att någon stod och la upp maten till oss. Det är ju vanligt när man går i låg och kanske även mellanstadiet. Men jag minns att sjätte klass, eller om det till och med var sjunde klass (jag var ca 14 år) tyckte jag att det kändes fånigt att vi inte skulle få ta upp maten själva. Det kändes som om de såg oss som små barn som inte klarade av någonting. Jag anordnade en lista där alla i klassen skrev under på att vi ville ta upp maten själva vid lunchen, för vi ansåg att vi var gamla nog att få göra det. Trots den här namnlistan hände ingenting. Vår klasslärare avfärdade det bara med att säga typ: "men du vet ju hur det skulle bli, ni skulle bara spilla och slabba runt omkring er", och så blev det inget av med det.

Användarvisningsbild
harald
Inlägg: 792
Blev medlem: tis 24 jul 2007, 19:57

Re: Min upplevelse av att växa upp i waldorfskola

Inlägg av harald » tis 17 feb 2015, 23:14

Agnes, hade ni matsal, eller åt ni i klassrummet?

Under min tid i waldorf så var nog matserveringen skolans största skamfläck. Någon matsal fanns inte. All mat åts i klassrummen, i djupa tallrikar, med sked.
Sommartidsomställningen är nog inte vårt största samhällsproblem, men troligtvis vårt onödigaste.

Skriv svar