Bra böcker om "the Dark Age"?

Diskutera sociologi, historia, religionsvetenskap, ekonomi, språk, statsvetenskap o.s.v. ur ett vetenskapligt perspektiv.
Skriv svar
Nemesis
Inlägg: 2253
Blev medlem: tor 12 okt 2006, 22:04
Ort: Stockholm

Bra böcker om "the Dark Age"?

Inlägg av Nemesis » ons 02 sep 2020, 20:15

Bild

Denna uppfattning av historien är populär bland ateistiska aktivister, och även hos en del skeptiker. Men den speglar även rätt väl hur många i samhället i stort ser på historien.

Som jag förstår det förkastas dock denna historiesyn av den moderna historieforskningen. Finns det böcker där man kan läsa mer om det, som någon skulle rekommendera? Helst på svenska, men engelska går också bra.
"Faced with the choice between changing one's mind and proving that there is no need to do so, almost everyone gets busy on the proof." - John Kenneth Galbraith

Användarvisningsbild
Johannes
Inlägg: 4516
Blev medlem: tis 30 nov 2004, 14:31

Re: Bra böcker om "the Dark Age"?

Inlägg av Johannes » ons 02 sep 2020, 22:02

Läste just The fall of Rome av Kyle Harper som tar upp detta. Grundargumenten är att det var klimatförändringar och pandemier som var huvudorsakerna till nedgången efter antiken.

Användarvisningsbild
Johannes
Inlägg: 4516
Blev medlem: tis 30 nov 2004, 14:31

Re: Bra böcker om "the Dark Age"?

Inlägg av Johannes » tor 03 sep 2020, 08:33

"The fate of Rome" heter den. Finns även på svenska nu: "Roms öde. Klimatet, sjukdomarna och imperiets undergång".

Nemesis
Inlägg: 2253
Blev medlem: tor 12 okt 2006, 22:04
Ort: Stockholm

Re: Bra böcker om "the Dark Age"?

Inlägg av Nemesis » lör 05 sep 2020, 21:18

Tack för tipset! Får kika på den boken.

Har annars förstått att det är missvisande att tala om nedgång efter Västroms fall då Västrom inte var ett intellektuellt center, Östrom levde trots allt vidare i nästan 1000, och stora delar av Europa aldrig ingick i Romarriket. Vendeltiden var knappast en period av förfall i Skandinavien, iaf inte jämfört med tidigare århundraden.
"Faced with the choice between changing one's mind and proving that there is no need to do so, almost everyone gets busy on the proof." - John Kenneth Galbraith

Användarvisningsbild
Ripper
Inlägg: 116
Blev medlem: lör 21 maj 2005, 12:39
Kontakt:

Re: Bra böcker om "the Dark Age"?

Inlägg av Ripper » lör 19 sep 2020, 17:50

Michael Nordbergs "Den dynamiska medeltiden" kom ut första gången 1984 så den är väl inte helt up to date, men den är välskriven, pedagogisk och forskningsbaserad och gör upp med myten om den mörka medeltiden.
Vid ingången till vetenskapen, liksom vid ingången till helvetet måste emellertid det kravet ställas:

Qui si convien lasciare ogni sospetto
Ogni viltà convien che qui sia morta.

tonyf
Inlägg: 2443
Blev medlem: sön 05 nov 2006, 23:57

Re: Bra böcker om "the Dark Age"?

Inlägg av tonyf » mån 29 mar 2021, 00:57

Den historiska perioden "the dark ages" är väll snarare ungefär folkvadringstiden, tiden vid och efter Västroms fall, inte hela folkvandringstiden plus medeltiden. I propagandabilden i TS så är min tolkning att man inte avser den standard historiska perioden "the dark ages" utan menar att den kristna tiden var en "dark age", förmodligen eftersom de menar att kristendomen motverkade utvecklingen?

Hursomhelst, "the dark ages" var en "dark age" i det att det var kaos och politisk och ekonomsk kris. De gamla politiska strukturerna bröt samman, och påverkade också då ekonomin (gamla handelsvägar och ekonomiska strukturer fungerade inte längre, mycket av använd teknologi förlorades etc.). Men med Carolinsk tid så hade man en betydande återhämtning även om det var ett ganska primitivt samhälle, och med högmedeltiden så hade man återigen ett avancerat samhälle (med avancerad teknologi, stora katedralbyggen är det typiska exemplet man väll brukar nämna). Under högmedeltiden så kommer också högre utbildning igång igen, Europas gamla universtitet är från den iden. Sedan i senmedeltiden har vi renässansen eller förrenässansen med en mycket kraftfull utveckling (detta skedde i Norditalien och Nederländerna), här har vi grunden till det framgångsrika moderna Europa, framförallt hantverk och handel, men också t.ex. utveckling av konsten.

Så "dark ages" som historisk period var verkligen en nedgångsperiod. (Men om man skall spekulera, kanske en nödvändig nedgångsperiod för att Europa såsmåningom skulle kunna komma tillbaka starkare än under det i många avseenden inte så utvecklande Romarriket?). Men det har ingenting med kristendomens undertryckande av utvecklingen att göra. Nedgången vid/efter Västroms fall var en nedgång p.g.a. det geopolitiska tumultet då.

Kristendomen var verkligen på många sätt en nedtryckande kraft mot utvecklingen i Europa. När den slog igenom i Romarriket så t.ex. stängdes och förbjöds de gamla filosofiska skolorna och akademierna. Men man skall ha klart för sig att filosofin hade till stor del stagnerat redan i Rom under den klassisk grekisk/romerska religionen. Kristendomen var viktig under folkvandringstiden för att bevara åtminstone litet av organisationsförmåga från det kollapsande Västrom. Sedan var i och för sig kristendomen hämmande för utvecklingen under medeltiden eftersom det var religionen och "livet efter detta" som var så mycket i fokus. Men med högmedeltiden börjar man se de första tecknen på utveckling igen även i vetenskap på universiteten och delvis i klosterskolor o.d. T.ex. filosofer som Anselm, Ockham (han med rakkniven), Thomas av Aquino. Dessa var visserligen teologer, men de kunde nu inte avhålla sig från att använda logik i teologin, och därmed så sådde de oavsiktligt några frön för den kommande vetenskapliga revolutionen. Under senmedeltiden/renässansen så kom sedan den mycket kraftiga utvecklingen, nu satte utveckling av matematik igång ordentligt (viktiga resultat är t.ex. lösning av tredjegrads- och fjärdegrads-ekvationerna och prekursor till komplexa tal), och även utveckling av vetenskaperna började såsmåningom komma igång igen. Renässansen var viktig här, utvecklingen av hantverk och handel hade en positiv inverkan på att man litet mer tänkte "i denna världen".

Kristendomens ställning som religion i samhället tog ju inte slut i och med medeltidens slut, den var lika dominerande under tidig tidigmodern tid som under medeltiden. Utmaningar mot kristendomen som religion kom inte förrän i sen tidigmodern tid (under upplysningen, och även då inte egentligen i så väldigt stor omfattning rent kvantitativt). Men de högmedeltida teologernas intresse för logik, tror jag, var ett av tecknen på början på slutet för kristendomen. När man väl accepterar logik och kritisk tänkande, så ligger ju ett tankesystem som kristendomen som ju egentligen förespråkar okritiskt troende pyrt till. Om inte det filosofiska tänkandet undertrycks skarpt och ordentligt i sin linda. Så som ju t.ex. hände i den islamska världen där man sade ifrån på skarpen till filosoferna att det var ytterst syndigt att inte blint förlita sig på koranen utan istället tänka logiskt på saker. Det skulle mycket väl kunna hänt också i Västeuropa, till stor del var det ju rena turen att så inte skedde; men vi hade nog trots allt något bättre förutsättningar än islamvärlden med vårt grekiska arv. (De islamska filosoferna arbetade ju också med det grekiska arvet, men, kanske(?), det var en fördel för oss att ha arvet i "vår" egen civilisation? Men jämför också med ortodoxa kristenheten, de lyckades aldrig få igång någon filosofisk utveckling, de hade i och för sig en del gamla grekiska filosofitexter men det blev aldrig viktigt för dem och de lyckades aldrig göra något med det. All utveckling i Europa från det kristna maktövertagandet till senmodern tid skedde enbart i Västeuropa. Den ortodoxa kyrkan lever verkligen upp till sitt namn, i motsats till den kätterska romerskkatolska så lyckades den verkligen stoppa all utveckling.)


Propagandabilden i TS är alltså falsk. Det är sant att kristendom står i motsättning till vetenskap, och det är också sant att "the dark ages" medförde en nedgång. Men dels är det två olika processer, dels lyckades aldrig grekerna komma hela vägen till ett fullt vetenskapligt genombrott (även om de gjorde stora upptäckter), dels stagnerade utvecklingen i Rom redan innan kristendomens genombrott, dels innebar visserligen Västroms fall en nedgångsperiod men just det var inte kristendomens skuld (och också p.g.a. stagnationen i Romarriket kanske en avveckling av det var nödvändig för att utvecklingen såsmåningom kanske skulle kunna komma igång igen var nödvändig), dels var faktiskt kristendomen hjälpsam för utvecklingen under folkvandringstiden genom att rädda en del administrativa strukturer och kompetenser (och kanske litet annan kunskap), dels var det kristendomen som byggde upp skolor där även om det det faktiskt rådde mycket kristet förtryck trots allt viss ickereligiös bildning kunde fås och dessa skolor skulle såsmåningom utvecklas till att bidraga till att utvecklingen kunde långsamt återstartas.

Men, naturligtvis, i en hypotetisk annan tidslinje där istället grekerna kunde fortsätta utveckla sin filosofi/matematik och protovetenskap, det inte skett någon stagnation och inte kommit något kristet övertagande, och då grekerna kunnat fortsätta till ett fullbordat vetenskapligt genombrott (och också en full upplysning och lyckats få till en industriell revolution) -- då skulle vi kunnat vara där vi är nu tusen år (eller t.o.m. mer) tidigare. Men kristendomen är bara en av faktorerna varför det inte gick så i verkligheten, och kanske inte ens den viktigaste.
"philosophy without science is blind, science without philosophy is lame" (tonyf)

Användarvisningsbild
Hans S
Inlägg: 1650
Blev medlem: mån 26 okt 2009, 21:26
Ort: Utrikes

Re: Bra böcker om "the Dark Age"?

Inlägg av Hans S » mån 29 mar 2021, 08:42

Nu täcker den inte hela tidsperioden men jag gillade tegelstenen.

Bild
En fjärran spegel : det stormiga 1300-talet
av Tuchman, Barbara W. - Lundbom, Britt

MVH

Hans
Detta innefattar inte X eller Y.

skogaliten
Inlägg: 651
Blev medlem: tis 12 jan 2010, 00:27

Re: Bra böcker om "the Dark Age"?

Inlägg av skogaliten » mån 29 mar 2021, 11:08

tonyf skrev:
mån 29 mar 2021, 00:57
Den historiska perioden "the dark ages" är väll snarare ungefär folkvadringstiden, tiden vid och efter Västroms fall, inte hela folkvandringstiden plus medeltiden. I propagandabilden i TS så är min tolkning att man inte avser den standard historiska perioden "the dark ages" utan menar att den kristna tiden var en "dark age", förmodligen eftersom de menar att kristendomen motverkade utvecklingen?

Hursomhelst, "the dark ages" var en "dark age" i det att det var kaos och politisk och ekonomsk kris. De gamla politiska strukturerna bröt samman, och påverkade också då ekonomin (gamla handelsvägar och ekonomiska strukturer fungerade inte längre, mycket av använd teknologi förlorades etc.). Men med Carolinsk tid så hade man en betydande återhämtning även om det var ett ganska primitivt samhälle, och med högmedeltiden så hade man återigen ett avancerat samhälle (med avancerad teknologi, stora katedralbyggen är det typiska exemplet man väll brukar nämna). Under högmedeltiden så kommer också högre utbildning igång igen, Europas gamla universtitet är från den iden. Sedan i senmedeltiden har vi renässansen eller förrenässansen med en mycket kraftfull utveckling (detta skedde i Norditalien och Nederländerna), här har vi grunden till det framgångsrika moderna Europa, framförallt hantverk och handel, men också t.ex. utveckling av konsten.

Så "dark ages" som historisk period var verkligen en nedgångsperiod. (Men om man skall spekulera, kanske en nödvändig nedgångsperiod för att Europa såsmåningom skulle kunna komma tillbaka starkare än under det i många avseenden inte så utvecklande Romarriket?). Men det har ingenting med kristendomens undertryckande av utvecklingen att göra. Nedgången vid/efter Västroms fall var en nedgång p.g.a. det geopolitiska tumultet då.

Kristendomen var verkligen på många sätt en nedtryckande kraft mot utvecklingen i Europa. När den slog igenom i Romarriket så t.ex. stängdes och förbjöds de gamla filosofiska skolorna och akademierna. Men man skall ha klart för sig att filosofin hade till stor del stagnerat redan i Rom under den klassisk grekisk/romerska religionen. Kristendomen var viktig under folkvandringstiden för att bevara åtminstone litet av organisationsförmåga från det kollapsande Västrom. Sedan var i och för sig kristendomen hämmande för utvecklingen under medeltiden eftersom det var religionen och "livet efter detta" som var så mycket i fokus. Men med högmedeltiden börjar man se de första tecknen på utveckling igen även i vetenskap på universiteten och delvis i klosterskolor o.d. T.ex. filosofer som Anselm, Ockham (han med rakkniven), Thomas av Aquino. Dessa var visserligen teologer, men de kunde nu inte avhålla sig från att använda logik i teologin, och därmed så sådde de oavsiktligt några frön för den kommande vetenskapliga revolutionen. Under senmedeltiden/renässansen så kom sedan den mycket kraftiga utvecklingen, nu satte utveckling av matematik igång ordentligt (viktiga resultat är t.ex. lösning av tredjegrads- och fjärdegrads-ekvationerna och prekursor till komplexa tal), och även utveckling av vetenskaperna började såsmåningom komma igång igen. Renässansen var viktig här, utvecklingen av hantverk och handel hade en positiv inverkan på att man litet mer tänkte "i denna världen".

Kristendomens ställning som religion i samhället tog ju inte slut i och med medeltidens slut, den var lika dominerande under tidig tidigmodern tid som under medeltiden. Utmaningar mot kristendomen som religion kom inte förrän i sen tidigmodern tid (under upplysningen, och även då inte egentligen i så väldigt stor omfattning rent kvantitativt). Men de högmedeltida teologernas intresse för logik, tror jag, var ett av tecknen på början på slutet för kristendomen. När man väl accepterar logik och kritisk tänkande, så ligger ju ett tankesystem som kristendomen som ju egentligen förespråkar okritiskt troende pyrt till. Om inte det filosofiska tänkandet undertrycks skarpt och ordentligt i sin linda. Så som ju t.ex. hände i den islamska världen där man sade ifrån på skarpen till filosoferna att det var ytterst syndigt att inte blint förlita sig på koranen utan istället tänka logiskt på saker. Det skulle mycket väl kunna hänt också i Västeuropa, till stor del var det ju rena turen att så inte skedde; men vi hade nog trots allt något bättre förutsättningar än islamvärlden med vårt grekiska arv. (De islamska filosoferna arbetade ju också med det grekiska arvet, men, kanske(?), det var en fördel för oss att ha arvet i "vår" egen civilisation? Men jämför också med ortodoxa kristenheten, de lyckades aldrig få igång någon filosofisk utveckling, de hade i och för sig en del gamla grekiska filosofitexter men det blev aldrig viktigt för dem och de lyckades aldrig göra något med det. All utveckling i Europa från det kristna maktövertagandet till senmodern tid skedde enbart i Västeuropa. Den ortodoxa kyrkan lever verkligen upp till sitt namn, i motsats till den kätterska romerskkatolska så lyckades den verkligen stoppa all utveckling.)


Propagandabilden i TS är alltså falsk. Det är sant att kristendom står i motsättning till vetenskap, och det är också sant att "the dark ages" medförde en nedgång. Men dels är det två olika processer, dels lyckades aldrig grekerna komma hela vägen till ett fullt vetenskapligt genombrott (även om de gjorde stora upptäckter), dels stagnerade utvecklingen i Rom redan innan kristendomens genombrott, dels innebar visserligen Västroms fall en nedgångsperiod men just det var inte kristendomens skuld (och också p.g.a. stagnationen i Romarriket kanske en avveckling av det var nödvändig för att utvecklingen såsmåningom kanske skulle kunna komma igång igen var nödvändig), dels var faktiskt kristendomen hjälpsam för utvecklingen under folkvandringstiden genom att rädda en del administrativa strukturer och kompetenser (och kanske litet annan kunskap), dels var det kristendomen som byggde upp skolor där även om det det faktiskt rådde mycket kristet förtryck trots allt viss ickereligiös bildning kunde fås och dessa skolor skulle såsmåningom utvecklas till att bidraga till att utvecklingen kunde långsamt återstartas.

Men, naturligtvis, i en hypotetisk annan tidslinje där istället grekerna kunde fortsätta utveckla sin filosofi/matematik och protovetenskap, det inte skett någon stagnation och inte kommit något kristet övertagande, och då grekerna kunnat fortsätta till ett fullbordat vetenskapligt genombrott (och också en full upplysning och lyckats få till en industriell revolution) -- då skulle vi kunnat vara där vi är nu tusen år (eller t.o.m. mer) tidigare. Men kristendomen är bara en av faktorerna varför det inte gick så i verkligheten, och kanske inte ens den viktigaste.
Tack för ett mycket bra och genomarbetat inlägg!

tonyf
Inlägg: 2443
Blev medlem: sön 05 nov 2006, 23:57

Re: Bra böcker om "the Dark Age"?

Inlägg av tonyf » sön 18 apr 2021, 15:47

Inte huvudsakligen direkt på ämnet även om det finns litet diskussion om också post-västrom utan mer om antiken men ändå intressant i sammanhanget, intervju med Richard Carrier:
https://www.youtube.com/watch?v=b1mqUKtxtww

Jag har inte djuplyssnat på den, men fick intrycket att Carrier faktiskt nämner just värdet "1000år" eller någotsådant. Som med alla kontrafaktiska historiska påståenden så är ju det svåra: vad sätter man in istället för det som faktiskt var, genom att sätta in "istället" till vad-som-helst så kan ju resultatet bli vad-som-helst. Det sagt så är ju kontrafaktiska resonemang nödvändiga för att vi skall förstå saker, men man måste vara noga med vad man sätter in för behandlingar. Hursomhelst, det viktiga är att Carrier framhåller framstegen och dynamiken under förkristen grekisk/romersk tid (och romersk).

Carrier gör också reklam för två böcker han skrivit i ämnet.
"philosophy without science is blind, science without philosophy is lame" (tonyf)

Nemesis
Inlägg: 2253
Blev medlem: tor 12 okt 2006, 22:04
Ort: Stockholm

Re: Bra böcker om "the Dark Age"?

Inlägg av Nemesis » sön 18 apr 2021, 18:23

tonyf skrev:
mån 29 mar 2021, 00:57
Så "dark ages" som historisk period var verkligen en nedgångsperiod. (Men om man skall spekulera, kanske en nödvändig nedgångsperiod för att Europa såsmåningom skulle kunna komma tillbaka starkare än under det i många avseenden inte så utvecklande Romarriket?). Men det har ingenting med kristendomens undertryckande av utvecklingen att göra. Nedgången vid/efter Västroms fall var en nedgång p.g.a. det geopolitiska tumultet då.
Kan man verkligen säga att detta gällde globalt? Kina upplevde en guldålder under Tangdynastin. I våra trakter (som aldrig var en del av Romarriket) så hade vi under samma period vendeltiden, vilken knappast är en period av förfall.
tonyf skrev:
mån 29 mar 2021, 00:57
Men, naturligtvis, i en hypotetisk annan tidslinje där istället grekerna kunde fortsätta utveckla sin filosofi/matematik och protovetenskap, det inte skett någon stagnation och inte kommit något kristet övertagande, och då grekerna kunnat fortsätta till ett fullbordat vetenskapligt genombrott (och också en full upplysning och lyckats få till en industriell revolution) -- då skulle vi kunnat vara där vi är nu tusen år (eller t.o.m. mer) tidigare. Men kristendomen är bara en av faktorerna varför det inte gick så i verkligheten, och kanske inte ens den viktigaste.
Jag håller med dig. Men jag undrar om inte potentialen hade varit större lite längre österut än i Grekland. I det Grekisk-baktriska riket och det Indo-grekiska riket så möttes de grekiska, iranska, och indiska kulturerna.
"Faced with the choice between changing one's mind and proving that there is no need to do so, almost everyone gets busy on the proof." - John Kenneth Galbraith

tonyf
Inlägg: 2443
Blev medlem: sön 05 nov 2006, 23:57

Re: Bra böcker om "the Dark Age"?

Inlägg av tonyf » mån 19 apr 2021, 21:03

Nemesis skrev:
sön 18 apr 2021, 18:23
Kan man verkligen säga att detta gällde globalt? Kina upplevde en guldålder under Tangdynastin. I våra trakter (som aldrig var en del av Romarriket) så hade vi under samma period vendeltiden, vilken knappast är en period av förfall.
I Västromerska området, men även det Östromerska påverkades en hel del indirekt. Det är Romarriket som är det viktiga området, ty det var Rom som tog över grekerna och det var grekerna som utvecklade vetenskapen.
Nemesis skrev:
sön 18 apr 2021, 18:23
Jag håller med dig. Men jag undrar om inte potentialen hade varit större lite längre österut än i Grekland. I det Grekisk-baktriska riket och det Indo-grekiska riket så möttes de grekiska, iranska, och indiska kulturerna.
Grekland verkar ha varit helt unikt, vetenskap har vad jag vet inte uppkommit någonannanstans. Kina, (ariska)Indien, Maya, Persien etc.etc. (och i äldre tider Egypten, Babylon, Fenicien, (harappa)Indien etc.) hade utveckling av teknologi, politisk filosofi, livsfilosofi i vissa avseenden, tillämpad matematik etc. -- men inte vetenskap och inte matematik. Efter Alexander blir Alexandria det stora centrumet, och detta fortsätter i romersk tid även om till viss del filosofi till en viss del sprids i riket (med till viss del menar jag mer vetenskapsinriktad och logiskt inriktad filosofi, inte de mer flummiga livs-"filosofierna" som hade större spridning). Riktigt hur mycket mer vetenskapligt tänkande spreds i de östrare delarna av Alexanders erövringar vet jag inte, men har inte intrycket av att de områdena inte var speciellt vetenskapligt produktiva. Håller med om att där de grekiska/persiska/indiska möttes så "borde" det ju funnits en potential, men vad jag vet så skedde inte någon större utveckling där. Det fanns en kort tidsperiod efter den islamska expansionen då man lyckades arbeta en del aktivt med det grekiska arvet och det skedde utveckling litet österut (men väster om Indien (men man hade viss kontakt också med indien, berömt är ju t.ex. de indisk/arabiska siffrorna som vi numera använder)), men islam lyckades stabilisera sig ganska snabbt och stoppa den. I Indien fanns en liten ateistisk filosofisk rörelse (som sedan dog ut och vad jag vet inte fick någon egentlig betydelse för den fortsatta utvecklingen), men jag har inte hört om några viktiga framsteg i vetenskap / mer analytisk filosofi / matematik från dem. Men jag vet för litet om dem och speciellt ingenting om huruvida och i så fall hur och hur mycket de hade från grekerna.
"philosophy without science is blind, science without philosophy is lame" (tonyf)

Användarvisningsbild
Matte
Inlägg: 6098
Blev medlem: tor 30 nov 2006, 13:58
Ort: Norrbotten

Re: Bra böcker om "the Dark Age"?

Inlägg av Matte » lör 24 apr 2021, 14:03

Nemesis skrev:
ons 02 sep 2020, 20:15
Bild

Denna uppfattning av historien är populär bland ateistiska aktivister, och även hos en del skeptiker. Men den speglar även rätt väl hur många i samhället i stort ser på historien.

Som jag förstår det förkastas dock denna historiesyn av den moderna historieforskningen. Finns det böcker där man kan läsa mer om det, som någon skulle rekommendera? Helst på svenska, men engelska går också bra.
Det där ger en extremt eurocentrisk bild av epoken. De stora vetenskapliga framstegen i samband med den arabiska expansionen raderas ut i historieskrivningen. Idéhistoriker avfärdar vanligen de arabiska filosoferna med några rader om att de via sina tolkningar förde det grekiska arvet vidare till skolastikerna i Paris och Bologna. Ingemar Karlssons Arvet från Bagdad utgör ett välkommet korrektiv till den historieskrivningen. En faktaspäckad men lättillgänglig genomgång av ett bortglömt idéarv. Det var alltså Bagdad som utgjorde världens lärdomscenter. Den verkliga blomstringen skedde under den abbasidiske härskaren Harun – al -Rashids (”Kalifen i Bagdad) egid från slutet av 700-talet. Den intellektuella verksamheten understöddes också av hans efterträdare i ungefär 400 år. Bagdad blev ett lärdomssäte som samlade en brokig samling av tänkare; araber, syrier, perser och även folk från den östra kristenheten och olika gnostiska sekter, mandéer och manikéer. Nästan samtliga icke-skönlitterära grekiska texter som var tillgängliga i Medelhavsområdet översattes med källkritik som ledstjärna. Ursprungstexterna kommenterades, kritiserades och försågs med tillägg. Verksamheten stöddes både genom statliga medel och enskilda mecenater för vilka stödet innebar att skaffa sig social status. Andra lärdomscentra och bibliotek växte fram, från Cordoba i väst till Bukhara i öst. De som var verksamma inom de olika vetenskaperna; matematik, medicin, astronomi, farmakologi, geografi, etc. kunde röra sig fritt inom det abbasidiska riket och gränsen mellan de olika vetenskaperna var flytande. Verksamheten underlättades av att de olika centra samlades inom ett gemensamt politisk-administrativt system. Läskunnigheten var vitt spridd och papper blev en dagligvara. Papper började tillverkas i Bagdad på 900-talet.
Vetenskapsmännen och översättarna bildade ett slags kosmopolitisk skrå som överskred nationsgränser. Nästan alla av de framstående vetenskapsmännen hade en tid varit vandrande lärdomsgesäller som rört sig mellan Mecka, Bagdad, Jerusalem och Damaskus.

Den ideologiska grunden för verksamheten var den s.k. mu´tzaliska skolan, som å dominerade den islamiska filosofin. Människans förstånd sågs som en gåva för att kunna lära känna Guds skapelse; ”en plikt att göra det som överensstämmer med förnuftet”. Guds lagar var också naturens lagar och då måste Koranens text överensstämma med förnuftet, vilket i sin tur gjorde Koranen öppen för tolkning.
Man kan notera här att den synen på förhållandet mellan tro och vetenskap överensstämmer med Tomas ab Aquinos. Påverkad av Aristoteles empirism menade han att studier av naturen samtidigt innebar att lära känna Gud.
Det skulle föra för långt att här rada upp alla de olika muslimska vetenskapsmännens insatser under den här tiden. Jag tror dock inte att någon idéhistoriker motsäger honom när han menar att det är svårt att föreställa sig Kopernikus, Galileis och Keplers m.fl. upptäckter utan de arabiska matematikernas och astronomernas förarbeten.

För att återgå till ”The Dark Ages”; ja det var en mörk tid för Europa, eller rättare sagt det kristna Europa, som var den tidens Tredje värld. På Sicilien och i Spanien under Umayyaderna blomstrade den vetenskapliga verksamheten.

Ingemar Karlsson: Arvet från Bagdad. Hur det grekiska vetandet bevarades och berikades. Historiska Media 2014
Es gibt keine Landstrasse für die Wissenschaft, und nur diejenigen haben Aussicht, ihre lichten Höhen zu erreichen, die die Mühe nicht scheuen, ihre steilen Pfade zu erklimmen.

K. Marx

Skriv svar