”Likställ religiösa och sekulära livsåskådningar”

[Nemesis]

”Likställ religiösa och sekulära livsåskådningar”

Just nu pågår statens utredning av formerna för ekonomiskt stöd till trossamfund under ledning av Ulf Bjereld, statsvetare och ordförande i socialdemokraternas Tro och solidaritet. Regeringen har i direktiven bett utredaren att särskilt belysa hur lagen om stöd till trossamfund kan bli konfessionsneutral.

Ett krav för stöd är i dag bland annat att trossamfund bedriver gudstjänst. Det har man emellertid i praktiken frångått när man beviljat Sveriges Buddhistiska Samarbetsråd bidrag. Trots att buddhismen inte omfattar någon gudstro har Myndigheten för Statligt Stöd till Trossamfund (SST) bedömt att buddhismen tror på en ”gudomlig och transcendent verklighet” och att vissa av dess ceremonier med attribut som tempelklockor, rökelse och åkallan av ett slags helgongestalter kan liknas vid gudstjänster i lagens mening. Med en sådan tillämpning av bestämmelserna kan till exempel förbundet Humanisterna inte komma ifråga som bidragstagare.

En sekulär stat som Sverige bör rimligen behandla alla livsåskådningar lika: kristendom, islam, buddhism likaväl som sekulär humanism. Att utredningen skulle landa i att livsåskådningar som traditionellt definieras som religioner fortsättningsvis ska särbehandlas positivt jämfört med sekulära livsåskådningar förefaller inte logiskt.

Christer Sturmark m.fl argumenterar för att Humanisterna ska få statliga subventioner på samma sätt som religiösa samfund. Vad tycker ni om argumenten, liksom om sakfrågan?

[Anders G]

Även vi icke idrottare bör ha rätt till lika mycket stöd, tex polisnärvaro, som terroriströrelsen fotboll.

[Nemesis]

Man kan iaf glädja sig åt att de som kommenterat det hela på Sturmarks Twitter till stor del tycks vara emot den besynnerliga idén att staten ska subventionera livsåskådningsorganisationer av religiös eller annan art.

[Pär C]

Det är inte första gången Humanisterna river upp damm i denna fråga. Som jag uppfattat saken handlar det inte ytterst om att också få bidrag utan om att ingen borde få bidrag, i vart fall inte på den särskilda meriten att man pysslar med religion. De får istället ställa sig samma kö som syjuntor, bokklubbar m.fl. Tanken är i mitt tycke inte dum, men så länge Svenska kyrkan får hjälp av Skatteverket att driva sina medlemsavgifter så är nog konceptet att inte särbehandla religioner politiskt svårsmält.